Syfte: Syftet är kartlägga vilka företag det är som tillämpar respektive inte tillämpar formella belöningssystem. Dessutom syftar arbetet till att beskriva varför mindre företag har tagit besluten att använda eller inte använda formella belöningssystem och om de tror att belöningssystem har positiva eller negativa effekter på vissa faktorer. Metod: Uppsatsen bygger på kvantitativ metodteori. För att få svar på våra frågor om formella belöningssystem i mindre företag, har vi genomfört telefonintervjuer med representanter för 40 mindre företag. Svaren har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS.

Syfte: Syftet är kartlägga vilka företag det är som tillämpar respektive inte tillämpar formella belöningssystem. Dessutom syftar arbetet till att beskriva varför mindre företag har tagit besluten att använda eller inte använda formella belöningssystem och om de tror att belöningssystem har positiva eller negativa effekter på vissa faktorer. Metod: Uppsatsen bygger på kvantitativ metodteori. För att få svar på våra frågor om formella belöningssystem i mindre företag, har vi genomfört telefonintervjuer med representanter för 40 mindre företag. Svaren har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Slutsatser: De företag som har formella belöningssystem kännetecknas av att de är unga, tjänsteföretag, har högutbildade företagsledare och många anställda. Motivering av personal är det som får mindre företag att införa formella belöningssystem och önskan om att behålla den familjära känslan får andra att inte göra det. .

Att genom analys av en Mindre ort, hitta och lyfta fram värden som planmässigt kan höja ortens attraktivitet..

Det här arbetet behandlar ämnet EDI (Electronic Data Interchange). EDI är en teknik som gör det möjligt för företag att utbyta affärsinformation elektroniskt, i stället för att använda den traditionella pappershanteringen. EDI ersätter normala pappersdokument med elektroniska filer, som gör det möjligt för olika företags datorsystem som är sammankopplade, att kommunicera med varandra utan mänsklig inblandning.I arbetet har en undersökning genomförts med utgångspunkt på EDI och mindre företag. Anledningen till att jag inriktat mig på mindre företag är för att jag anser att dessa har en annan syn på investeringar och satsningar på ny teknik än vad de stora företagen har. De frågeställningar som jag har undersökt är hur stor utbredningen av EDI-användningen är bland mindre företag, anledningar till att mindre företag tvekar med att införa EDI.

Uppsatsens syfte är att ta reda på vilka faktorer som påverkar valet att inte ha revisionsgranskning för mindre företag som går under den frivilliga revisionen. Vi vill även undersöka vilka effekter de mindre företagen och andra aktörer som berörts av revisionspliktens avskaffande märkt av. Vi har samlat in data genom en kvalitativ ansats som underlag för intervjuerna med bakgrund av teorin. Teorikapitlet i uppsatsen är sorterad i två delar, först en teoridel med två vetenskapliga teorier och sedan en referensram. Utifrån metoden och teorin har vi gjort kvalitativa intervjuer som redovisas i empirin.

Syftet med denna rapport är att undersöka om datalager, en sorts databas som fungerar som beslutsstödssystem, kan användas av mindre företag och organisationer inom en snar framtid. Datalager har tidigare varit en fråga främst för stora företag. Mindre företag nämns sällan i datalagersammanhang. Datalagerteknologin är ny vilket gör att den fortfarande utvecklas i hög takt.Svaret söks genom en litteraturstudie samt en empirisk studie. I den senare tillfrågas ett antal datalagerutvecklare.

Det har blivit allt svårare för de mindre bemanningsföretagen att överleva på lång sikt på den allt mer konkurrensutsatta marknaden. De mindre företagen har ingen möjlighet att konkurrera med priset mot de större företagen och måste därför finna andra sätt att skapa värde på. Studiens huvudsyfte är därför att studera de interna förutsättningarna för värdeskapande processer i ett mindre bemanningsföretag. Undersökningen kommer att ske genom en fallstudie på tre större och två mindre bemanningsföretag i Sverige. Studien genomförs med internmarknadsföring i fokus, utifrån ett företagsledningsperspektiv och ett medarbetarperspektiv.

Tidigare studier har påvisat att kvalitetshotande beteende existerar inom the Big Four. Andra studier har även påvisat att revisioner håller lägre kvalitet inom mindre revisionsbyråer jämfört med större, dock har endast ett fåtal forskat om kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyråer. Denna studie utreder ifall det går att påvisa ett kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyråer och, om så, på vilket sätt detta skiljer sig mot större revisionsbyråer. För att undersöka om detta beteende finns har en jämförande studie genomförts med Sweeney & Pierce (2004b; 2005). Det empiriska materialet har inhämtats från sju mindre revisionsbyråer, där fyra partners och tre revisorer intervjuats.

 Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken mjukvarubaserad fjärranslutningslösning som passar för ett mindre företag, då de har mindre ekonomiska tillgångar än ett större företag behöver de vara mer noggranna med sina produktval. Arbetet är utfört med litteraturstudier och en enkätundersökning till ett tiotal mindre företag, samt en laborationsmiljö där tester av de olika fjärranslutningslösningarnas egenskaper har utförts.Område valdes då ämnet fjärranslutning knappt behandlads under utbildningstiden, och fördjupar sig därför inom området.Resultatet visar vad mindre företag anser vara de viktigaste egenskaperna med en fjärranslutningslösning. Även de värden som uppkom vid tester i laborationsmiljön kommer att presenteras i resultatet. De samlade resultaten kommer sedan visa på vilken mjukvarubaserad lösning som passar bäst för ett mindre företag. .

Ämnet för den uppsats är marknadsföring och ekonomi inom idrottsföreningar. i vårt fall handlar det om fem fotbollsföreningar i Värmland som spelar i division 1 till 3.Syftet med vårt arbete är att en närmare titt på hur en mindre idrottsförening kan marknadsföra sig med hänsyn till sin storlek och kapacitet; studera möjligheterna som en mindre idrottsförening har att öka sina intäkter och möjligheterna att öka publiktillströmningen.Huvudproblemet i vårt arbete är hur en mindre idrtottförening kan förbättra sin ekonomi med hjälp av marknadsföring. De så kallade delproblemen är: Varför vill inte folk gå på fotbollsmatcher? Har en mindre idrottsförening aktiviteter för att öka sina intäkter och i så fall vilka? vi ser på fotbollen ur ett marknadsföringsperspektiv och hur en upplevelse skapas..

Att genom analys av en Mindre ort, hitta och lyfta fram värden som planmässigt kan höja ortens attraktivitet..

Syftet med vår uppsats är att utifrån svenska mindre aktiebolags, revisorers och expertorgans perspektiv redogöra för om förslagen i propositionen ?Förenklade redovisningsregler m.m.? och BFNs ?Allmänna råd för K2 - mindre aktiebolag? överensstämmer med vad de anser behöver förenklas. Syftet är också att redogöra för vilken funktion redovisningen har för de mindre aktiebolagen och vilka konsekvenser de föreslagna förenklingarna och förändringarna kan medföra. I uppsatsen tillämpar vi en abduktiv forskningsansats och har en intensiv utformning. Vi använder kvalitativ metod och har genomfört semi-strukturerade individuella intervjuer.

Uppbyggandet av ett varumärke är en process som ständigt pågår i ett företag. Litteraturen visar på olika strategier för att bygga varumärken, men nästan uteslutande bygger forskningen på stora företag. Stora företag planerar varje år en budget för vad de skall satsa på olika marknadsföringsaktiviteter, detta är något som mindre företag oftast inte gör då de inte har samma resurser i form av pengar som stora företag. Mindre företag utgör 96,2% av alla företag i Sverige och bygger därför upp en stor del av den svenska ekonomin. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur mindre företag går tillväga för att bygga upp ett starkt varumärke.

Syftet med studien är att undersöka vad de redovisningsansvariga i mindre fastighetsbolag har för uppfattning om det kommande K3-regelverket.Studien har en kvantitativ och deduktiv ansats. Empiri har samlats in via webbenkäter som skickats ut till företag. Empirin har sedan analyserats och jämfört med tidigare forskning och teorier.Resultatet från studien visar framförallt att kunskapen om K3-regelverket är låg hos respondenterna. Det beror troligtvis på att K3-regelverket ännu inte har införts och börjat tillämpats av företagen. Resultatet visar även att detta regelverk har mestadels negativa associationer.Förslag till framtida forskning är att undersöka hur de mindre företagen uppfattar K3-regelverket efter införandet.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa i vilken omfattning medveten verksamhetsstyrning bedrivs i det mindre företaget. Under våra studier har vi läst mycket om olika styrmetoder och filosofier. Dessa är ofta i litteraturen beskrivna utifrån de större företagens synvinkel men sällan står det något beskrivet om hur det fungerar i de mindre företagen. Våra forskningsfrågor är:Hur kan verksamhetsstyrningen se ut i ett mindre företag? Använder de sig av medvetet valda metoder eller filosofier i sitt arbete med att styra det mindre företaget? Vilka olika metoder och filosofier skulle kunna hjälpa till att förbättra verksamhetsstyrningen?Metod: Vi har antagit ett aktörssynsätt och har anslutit oss till den hermeneutiska traditionen.